Aftonbladet har haft en debatt nu i dagarna om 80- och 90talister, om hurvida de är lata, bortskämda och bara vill ha roligt. Känner mig överflödigt skeptisk till deras gärning att hälla bensin på brasan. Vilken arbetsgivare hinner ta en realistisk ställning till värdet av den ansökan de har i handen innan de sett åldern och raskt blivit påmind om att det är en 80talist de håller i handen och alla fördomar därtill?
Det finns ju en gräns för mycket ströjobb man kan ta, för mycket ströjobb och för mycket flyttande ser tillslut inte tillförlitligt ut på meritlistan. Den oändliga cirkeln av icke existerande fasta punkter i tillvaron fortsätts med fler timvik, punktinsatser etc. Vi kommer vandra runt i världen som hemlösa själar som aldrig får chansen att slå oss ner. Även vi kommer ju vilja skaffa familj och en trygghet.
Jag har aldrig varit arbetslös speciellt länge. Jag har sållt dammsugare som ingen vettig människa har råd med, mobiltelefoner till folk som inte har tid med mig, jobbat för företag som lurat personal på ersättning, serverat, undervisat, städat.. Och jag har jobbat alla vakna timmar som projektledare för en blygsam ersättning och hjälpt Sveriges grädda med datorproblem. Det mesta har varit jobbigt men otroligt roligt, jag älskar att jobba och har gett allt och lite till.
Nu har jag varit arbetslös i nästan tre månader, längsta någonsin. Lyckats trolla med knäna så att 76kr räckt till tre månaders mat och räkningar. Alfa-kassan kommer antagligen inte ge mig ersättning för att jag har inte jobbat tillräckligt om man beräknar ihop allt som arbetstimmar med anständig lön. Minst 80tim/mån under 5mån säger Alfa.. Jag har (enligt ersättning-beräkningen) arbetat minst 50tim/mån under 12mån. Kompatibelt säger jag, Icke säger Alfa. Tydligen så beror allt på hur mycket man tjänar och inte på prestation.
Ett råd jag fick av Arbetsförmedlingen var att jobba utomlands ”kanske entertainer på Mallorca” . Jag undrar om Ernst, 47, också fick det alternativet och skulle han tycka att det var ok? Tydligen inte, det tycker inte jag heller. Jag vill bo här och om Karlstad försöker skicka mig någon annanstans så undrar jag hur de har tänkt sig egentligen? Var inte deras vision att öka folkmängden i kommunen?
Det senaste rådet jag fick av Arbetsförmedlingen var att söka ett sommarjobb som de skickade till min mail. Men efter sommaren då ordinarie personalen är tillbaka så är jag tillbaka på ams. Var det verkligen en bra idé? Har ordet Sustainability någon gång passerat genom deras korridorer?
Näe, jag sitter här och förvånas. Jag har mitt sikte på en heltidstjänst, en tjänst som varar MINST ett år. Om 29 dagar är jag 25år och ”I have a dream!” . Jag vet att jag kan och vill. Jag jobbar på att inte behöva vara arbetslös en enda dag till.
Och jag har slutat skriva i ansökningar hur gammal jag är för den är inte till min fördel som det ser ut nu. Det är däremot mina prestationer…. oavsett hur mycket i lön jag har fått eller inte.






















